Månadens gästbloggare: Mikael Andersson

Idag är det den sista januari, och det är återigen dags för månadens gästbloggare på Marias Författarblogg. Januari månads gästbloggare heter Mikael Andersson, och han gästbloggar hos mig för andra gången. Mikael är överläkare, och i förra inlägget skulle han precis debutera som författare. Då skrev han om att våga lämna sin trygghetszon, men också om oron han hade inför hur författarskapet skulle tas emot av patienter och kollegor. Nu har det gått en tid, och Mikael har släppt ytterligare en bok. Hur blev det? Hur känner han nu?

Här kommer Mikaels text:

I mitt förra inlägg, inför släppet av min första bok Den som illa gör, skriver jag avslutningsvis om att befinna sig utanför sin komfortzon. Jag har jobbat ett helt yrkesliv som läkare och hur skulle boken tas emot? Vad skulle folk tycka om det faktum att jag skrev? Många tankar snurrade och känslorna pendlade mellan eufori och skräck.

  Hur känner jag idag efter ytterligare en bok i serien Morden i Västerbotten?

Inte så mycket ängslan. Böckerna har genomgående tagits emot väl. Nu är det mer att få tid för att sitta ner och skriva som jag upplever som ett problem. Jag har gått ner till 80% och är vanligen ledig måndagar, men en del försvinner i signeringar och författarsamtal, annat i korrespondens runt kommande manus. För min egen del har jag en dystopisk trilogi om en superdator som tar över världen och en genmanipulerad flicka som leder en motståndsrörelse, en kontrafaktiskt deckare om Stalin (vad hade hänt om bolsjevikerna inte tagit makten?) och ytterligare en deckare som utspelar sig i samma universum som Morden i Västerbotten, men tiden innan de fyra böckerna och med helt andra karaktärer i huvudrollerna. Nio manus varav två utgivna … Min plan är att, om möjligt, ge ut en bok om året. Morden i Västerbotten blir fyra böcker, den tredje är kontrakterad och den fjärde till hälften klar, och sedan får vi se om någon av karaktärerna går vidare till nya äventyr.

  Formerna för hur jag skapar text känns efter snart fem år av deltidsskrivande som komfortabla (jag tvekar inför adjektivet, det låter lite osexigt, men kommer inte på något som bättre beskriver känslan). Jag har bra genomläsare, bland annat en mycket engagerad polis i bok tre, och har ett utomordentligt bra utbyte med min redaktör på Hoi, Dan Nilsson. Skulle vilja jobba halvtid någon gång i framtiden om det blir praktiskt möjligt. Jag ingår i bakjourslinjen på en regionklinik. För tillfälligt är vi bara fyra i linjen och det är svårt att utverka mer än en dag ledigt i veckan. I en alternativ verklighet där jag inte var tvungen att ta den typen av hänsyn tror jag i alla fall inte att jag skulle vilja jobba mindre än 50 % som läkare. Jobbet är klart stimulerande i sig och jag jobbar på en av sjukhusets trevligaste kliniker, vilket betyder mycket.

  Om jag skulle komma med ett råd till människor som när en dröm att ge ut böcker så är det absolut rådet att det är först i skarpt läge som lärandet blir tydligt, eller så har det varit för mig i alla fall. Drömmen om att som debutant bli utgiven av de stora förlagen är något mycket få får uppleva. Tacka ja till de erbjudanden som dyker upp, även om de inte går att räkna hem i kronor och ören. Det är när man sitter där med en text som verkligen ska ut som man skärper sig, först i mötet med läsarna som man får veta om historien håller, om den går fram så som du tänkt dig.

  En annan sak som varit lyckad för min del, när det kommit till försäljning, är att hitta butiker som vanligen inte säljer böcker och skapa ett tätt samarbete med dem. I mitt fall en blomsterbutik på sjukhuset och en hälsokostaffär i Vindeln (en del av handlingen utspelar sig i kommunen). De säljer enbart signerade böcker och det har, tror jag, bidragit till framgången.

  Skrivandet har gett mig en nytändning och jag är verkligen glad att jag testade. Att böckerna sålt bra och att Hoi nu satsar på mig för att lansera böckerna utomlands gör inte saken sämre.

Tack för mig!

Mikael Andersson

*

Vill du läsa Mikaels tidigare gästinlägg, så finns det här: Månadens gästbloggare: Mikael Andersson – Maria Richardsson (mariasforfattarblogg.com)