Grattis Magnus R Lindgren!

Idag gratulerar jag Magnus R Lindgren vars senaste bok, Detta privata, är en av de nominerade till Selmapriset 2019!

Magnus var min gästbloggare här i januari, och han är också en av mina kollegor i Skaraborgs Författare.

Här kan du läsa om Selmapriset: https://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/selmapriset-2019-nominerade-till-selmapriset-topp-10-2835545

Och här kan du läsa Magnus gästinlägg från januari -2019, där han förstås skriver mer om just boken Detta privata: https://mariasforfattarblogg.com/2019/01/24/gastbloggare-magnus-r-lindgren/

***

Lycka till! Jag håller tummarna för dig, Magnus! 🙂

Fina ord om mig som författare idag.

Jag noterar att Petronella Simonsbacka (min gästbloggare, mars -2018) gör ett inhopp på bloggen epiloger.blogg.se idag. Hon lämnar sitt bidrag till Författares topplista där hon listar fem av sina favoritförfattare.

Jag blir mycket hedrad när jag ser att jag är nämnd som en dessa fem.

(Att vi känner varandra gör ju inte att jag blir mindre hedrad.)

Så här skriver hon:

Maria Richardsson: Hon är en vanlig person som skriver ovanligt bra om svåra och angelägna ämnen. Jag har väntat i mer än ett år på att få veta vad som hände med Sofi och jag kommer tyvärr att få vänta ett halvår till, eftersom uppföljaren till ”Den blomstertid nu kommer” släpps av Lindskog förlag först hösten 2019.

***

Den som är intresserad av vilka de andra fyra författarna är hittar hennes lista i sin helhet här: http://epiloger.blogg.se/2019/february/forfattares-topplista-del-6.html

Och den som vill läsa mer om Petronella kan antingen söka på hennes namn här på Marias Författarblogg, eller besöka hennes blogg: https://petronellasforfattarliv.wordpress.com/

Fotot på mig och Petronella är taget av Chatrin Carlsson en härlig sommardag förra året, och när jag ser den inser jag hur mycket jag längtar efter ljus och värme igen … 🙂


Min kriminalroman just nu.

Foto: Maria Richardsson. (Bild på spelet Tjuv och Polis.)

1 bok

3 delar

85 kapitel

326 sidor

83 159 ord

44 6764 tecken

***

Min gissning är att antalet sidor, ord och tecken kommer att dras ner något i samband med slutredigeringen / korrekturen längre fram.

Och jag kan tycka att 85 kapitel låter lite mycket till antalet sidor. I mina två andra böcker har jag runt 50 kapitel.

Men … och det här är lite märkligt och svårförklarat: Jag har försökt minska antalet kapitel men det blir bättre så här.

När boken har hamnat på rätt förlag så blir det förlaget som får avgöra om jag ska minska antalet kapitel eller inte.

Jag kan inte göra det.

Boken har talat och jag har lyssnat!

Liiiiite trött på det här med research nu.

Foto: Maria Richardsson

Åh, här sitter jag och ägnar mig åt research. Läser lite om Dokument och lagar på Sveriges Riksdags hemsida. Tänkte förstå mig på offentlighets- och sekretesslagen. Som tur är verkar allt solklart, hur enkelt som helst …

Eller inte.

***

Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.

2 §   Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tilllämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.

Konkurrens mellan sekretessbestämmelser

3 §   Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att uppgiften inte är sekretessbelagd enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde, om inte annat anges i denna lag.

Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall

4 §   Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.

***

Herregud, det får nog bli mer kaffe innan jag försöker mig på att förstå detta …

Lägg namnet Lena Borell på minnet.


Lena Borell.

Vem är det?

Jo, det är huvudpersonen i min kommande kriminalroman.

Hon är 47 år gammal, har en vuxen dotter med psykisk ohälsa, faller för helt fel män och jobbar som polis i Skövde.

Det är klart att det finns likheter mellan mig och henne, som att vi är lika gamla och har samma typ av åldersnoja. Det finns andra likheter också. Samtidigt finns det tydliga olikheter. Men jag gillar henne, absolut. Trots att hon gör en hel del misstag. Men vem gör inte det?

Jag är så extremt nyfiken på vad ni, mina blivande läsare, kommer att tycka om henne. Och vad ni kommer att tycka om min story …


Prestationsångest.

Prestationsångest.

Hur hanterar man det som författare?

Det är en sak att skriva om det, en annan sak att bli intervjuad om det, och en tredje sak att uppleva det.

Så är det.

Men jag tror ändå att det är bra att fundera över saker och ting innan.

Man kan inte bli älskad av alla. Det viktigaste är att DU är nöjd med det du presterar. Punkt!

Filmklippet ovan är från Bokmässan-2018. Jag blir intervjuad av Kerstin Önnebo från Skrivarpodden.

***

Här hittar du Skrivarpodden: http://skrivarpodden.libsyn.com/

Tankar på alla hjärtans dag!

Texten nedan publicerade jag på Alla hjärtans dag förra året. Den är förstås lika angelägen även detta år, därför kommer den här på nytt.

Marias författarblogg

20171010_121854Så här ser min bok ut. ”Den blomstertid nu kommer.”

Idag är det alla hjärtans dag. En dag som firas högt och lågt. Men alla får inte blommor av den de älskar. En del får inte heller den de älskar.

Så här ser ett hjärta ut på alla hjärtans dag: ❤

Men på riktigt ser ett (avbildat) hjärta ut så här:

20180214_082308Inte lika vackert förstås. Men allt i livet är inte vackert. Det är svårt att se på bilden men hjärtat blöder också. Blod är inte heller vackert.

Varför är det då ett blödande hjärta på mitt bokomslag?

Därför att boken handlar om hjärtan som blöder.

Varför är hjärtat inte avbildat så här? ❤

Därför att allt i livet är inte vackert utanpå … ibland måste man skrapa rejält på ytan och komma verkligt nära för att se det vackra.

20180214_082211Här är ytterligare en detalj från bokomslaget. En bild på…

View original post 95 fler ord

Lotta Lundh: Från utbränd till Sunnes nya Deckardrottning!

Många av mina inlägg handlar om att man får räkna med att allt tar så lång tid, att man får kämpa länge och väl, för det första för att över huvud taget bli utgiven, och för det andra för att faktiskt synas och sälja bra. Men det finns ju undantag till allt.

Som Lotta Lundh.

Lotta Lundh och jag var klasskamrater på Skrivarlinjen på Skrivarakademin, och hon var också min gästbloggare i juni -2018. I det inlägget skrev hon om sitt utmattningssyndrom, om hur glad hon var över sin utbildning, och att hon skulle få sin första bok Kvinnornas hus utgiven på Tallbergs Förlag under hösten 2018. Hon berättade också att hon skrivit färdigt bok två och börjat på bok tre.

Och sedan hände plötsligt allt väldigt fort! I augusti gick Lotta ut med att hon skulle få två kommande böcker utgivna på Lind & Co under 2019. Och nu i början av året släpptes Familjen, både som inbunden bok och ljudbok.

Och Familjen går alldeles fantastiskt bra, särskilt som ljudbok. Den är sedan en tid tillbaka tvåa på Storytels topplista och har fått 2500 betyg!

Det måste förstås vara en svindlande känsla, att gå från utbränd till succé, och dessutom på så kort tid. Jag är oerhört nyfiken på hur det känns.

Hur tänker hon kring det?

Här nedan kommer ett rykande färskt inlägg av Lotta. Och jag önskar henne ett stort lycka till med den fortsatta karriären!

***

Då har jag släppt min andra bok då! Familjen, som ges ut av Lind & Co, kom ut i början av året, och är första delen i en deckarserie om kriminalkommissarie Erik Ljung. Jag har förlagt handlingen till min hembygd i Värmland, närmare bestämt Sunne. Härifrån kommer litterära storheter som Selma Lagerlöf och Göran Tunström, som har satt den lilla byn på kartan. Inga jämförelser i övrigt med mig naturligtvis, men kanske finns det någonting här i Fryksdalen som manar till historieberättande. Det finns nämligen fler författare som har inspirerats i sitt skrivande av omgivningarna. En av dem är Astrid Lindgren. Hon åkte rälsbuss, som tågen hette på den tiden, på Fryksdalsbanan, alldels intill sjön Fryken, när hon fick idén till Bröderna Lejonhjärta. Kanske tyckte hon att det påminde om Nangijala? Hon beskrev det så här: ”Det var en sådan där fantastisk morgon med rosa ljus över sjön – ja, det var något överjordiskt vackert, och då fick jag plötsligt en så stark upplevelse, ett slags vision av mänsklighetens gryningsljus, och då kände jag hur någonting tändes. Det här kanske det blir någonting av, tänkte jag.

Att förlägga sina böcker på sin hemort är både enkelt och svårt. Det enkla ligger i att här vet jag vart saker finns, hur de ser ut, och hur människorna är. Det svåra är att man ibland får hitta på det som saknas. I Sunne finns till exempel inget sjukhus, men i mina böcker gör det det, för enkelhetens skull. Jag gissar och tror att människor här i Sunne som läser mina böcker om Erik Ljung försöker lista ut vilka som kan ha varit förebilder till mina personer i böckerna, och tycker att det skulle vara roligt att höra hur de resonerar. Kanske finns det även någon som tror att de själva har varit mallen för någon i första boken Familjen? Än har ingen vågat säga någonting till mig rakt ut i alla fall. 🙂

Jag har blivit stoppad i mataffären ett par gånger, av olika personer som vill prata om boken, eller bara vill säga att de tycker jag är modig som törs ge mig på en ny karriär, och vågar drömma. Jag har även haft min första boksignering. Den hade jag på Akademibokhandeln på shoppingcentret Bergvik utanför Karlstad en lördag i slutet av januari. Jag visste ju inte om det skulle komma någon som ville köpa min bok och få den signerad, men det droppade in folk hela tiden jag satt vid mitt signeringsbord, både kända och okända. Jag tror att det blev 10-15 böcker sålda på två timmar, och det var jag nöjd med, särskilt som jag fick höra att den förre som varit där och signerat bara hade sålt tre.

För det är ju så, att när man har släppt en bok, vet man ju aldrig hur den kommer att tas emot. De flesta reaktioner jag har fått på Familjen har varit positiva, vilket gör mig både glad och stolt, men vilka tror ni det är man minns mest? De som inte har varit lika nöjda förstås. Det är någonting man får vara beredd på om man vill ge ut böcker. Att man inte kan älskas av alla. Smaken är som bekant som baken, och det går inte att göra alla nöjda, det är omöjligt.

Familjen har särskilt blivit populär som ljudbok! Jag blev jätteglad när mitt förlag meddelade mig att Reine Brynolfsson skulle bli min uppläsare! Ett sådant proffs, och någon som många tycker om som uppläsare, det kändes riktigt bra! Det kändes som om de trodde på mig och mina historier. Säkert har det hjälpt till att ha en så pass känd uppläsare, att få upp Familjen på Storytels topplista, där den nu har parkerat sig på andraplatsen under snart två veckors tid. Det är en mysko känsla att se antalet betygsättningar öka dag för dag, och försöka förstå att människor jag inte känner, verkligen sitter och lyssnar på mina ord. Jag har lyssnat en del på Reines inläsning, och det var också en väldigt speciell känsla. En röst man känner igen, som läser mina ord, orden jag har vridit och vänt på fram och tillbaka under redigeringsprocessen för att få ihop till en historia. Det är stort. Mycket stort.

Nu sitter jag och filar på nästa bok i serien om Erik Ljung. Jag har historien klar i mitt huvud, men har inte fått ner den på papper än. Det är nästan så att det kliar i fingrarna, för att få ut den! Jag är så glad för mottagandet av Familjen, och hoppas att läsarna gillade den så mycket att de vill fortsätta läsa mina historier från Sunne! Har jag riktig tur, går det så bra att jag en dag kan uppfylla min dröm. Att skriva på heltid.

/Lotta Lundh



Den som vill läsa mer om Lotta Lundh kan söka på hennes namn här i bloggen så kommer alla hennes tidigare inlägg upp. Och om någon har en hälsning till henne så går det bra att skriva den som kommentar till detta inlägg. Jag har nämligen hört rykas om att hon regelbundet läser den här bloggen! 😉