Är jag provocerande?

Min senaste bok uppfattas i alla fall som provocerande av en del.

Mina tre böcker har blivit fantastiskt mottagna av de allra flesta som läst/lyssnat och jag har fått jättefina recensioner och läsarkommentarer.

Men – och det här är ett stort men: Våroffer uppfattas tydligen som väldigt provocerande av en del.

Den har gjort en del så förbannade att de stänger av och inte klarar av att lyssna färdigt.

En del har skrivit en arg recension.

En del har skrivit ett ilsket inlägg.

Varför blir de arga då?

Att man har olika åsikter om huruvida en bok är bra eller inte är en sak, man måste få tycka vad man vill. Men det en del blir så upprörda över är att de inte kan förstå hur vissa karaktärer tänker, att det känns helt orealistiskt att de resonerar som de gör.

Ja, Våroffer innehåller en del skruvade karaktärer, så är det.

Våroffer skildras från fyra olika perspektiv. Varje nytt kapitel börjar med att tala om vems perspektiv scenen är skriven i.

En av dessa fyra är en mördare och en annan är psykiskt sjuk, och det är dessa två som provocerar.

Som författare insåg jag att de här personerna skulle skapa starka känslor hos läsarna, men min tanke var aldrig att försöka få läsaren att förstå deras resonemang.

Jag ville förmedla detta: Så här tänker den här personen, det här resonemanget är logiskt för den personen vars perspektiv jag skildrar.

Att en psykiskt sjuk människa anser sig vara frisk betyder inte nödvändigtvis att hon är det, en del av den psykiska sjukdomen kan ju vara att hon har förvrängd verklighetsuppfattning. Och en person som på allvar kan tänka sig att ta livet av en annan människa kanske inte resonerar 100 % logiskt i alla situationer.

Den här texten är inte menad som ett försvarstal.

Det är bara mina tankar och reflektioner just nu, nerskrivna i ett inlägg.

Som författare behöver jag förstå att mina läsare är väldigt olika, att de resonerar på olika sätt och att det är okej att de gör det.

Jag tror jag blir bättre och bättre på att förstå det. Sedan Våroffer kom ut har jag fått mer övning på den biten. 😉

***

Foto: Chatrin Carlsson

Lässugen?

Den här påsken blir lite annorlunda för de flesta av oss, på grund av det som händer ute i världen just nu. Det finns mycket att säga om att sitta i karantän, med att hålla sig isolerad, med att hålla sig hemma betydligt mer än vanligt MEN många läser böcker och lyssnar på böcker mycket mer än annars.

Jag vill därför göra dig uppmärksam på att mina böcker förstås finns tillgängliga på exempelvis Bokus och Adlibris så du kan lätt klicka hem dem därifrån.

Den blomstertid nu kommer som pappersbok, Och allt blir återfött som pappersbok och Våroffer som ljudfil.

De två förstnämnda böckerna finns också på flera bokhandlar här runtomkring. Som Akademibokhandeln i Skövde, Elanders bokhandel i Tibro, Karlsborgs bokhandel och Hjo bokhandel.

Bild från Hjo Bokhandel. Foto: Maria Richardsson.

Och Våroffer kan du förstås lyssna på på exempelvis Storytel, BookBeat eller Nextory.

Foto: Eva Karlsson

Bara så du vet … om du nu är den lässugna typen!

Våroffer är med på topp 5-lista!

Anna Green på Annas läsdagbok på Instagram har listat sin topp 5-lista från mars. Där finns de fem böcker med som har fått betyg 5 av 5, och Våroffer är en av dem!

Roligt och hedrande!

Kul är det också att hamna på samma lista som Torbjörn Löwendahl med sin Stayin´Alive, eftersom Torbjörn är en av mina gästbloggare här på Marias Författarblogg. Anna har listat en ungefärlig bästhetsordning på sina topp 5-böcker, och där ligger Stayin´Alive på andra plats och Våroffer på fjärde plats.

Så grattis Torbjörn! 😀

Bilden ovan är lånad från Annas läsdagbok och inlägget hittar du här: https://www.instagram.com/p/B-bixz-im7-/

***

Och för den som blir nyfiken på Torbjörn Löwendahl och/eller hans bok Stayin´Alive så hittar du hans gästbloggsinlägg här: https://mariasforfattarblogg.com/2020/02/01/gastbloggare-torbjorn-lowendahl/

Våroffer har fått en fullpoängsrecension av Åsa Persson!

Nya recensioner är förstås oerhört roligt för en författare … ialla fall när det är väldigt bra recensioner!

Min författarkollega Åsa Persson (japp, mars månads gästbloggare här på bloggen) har nu lyssnat på Våroffer och att påstå att hon gillar den är lite väl milt uttryckt.

Kolla in:

”Boken är en annorlunda deckare. Och den är fantastiskt bra, jag förstår att den går högt på topplistorna! Man får följa ett brott som begås från förövarens perspektiv. Man får också följa bland andra polisens perspektiv. Boken är lättlyssnad, språket flyter, är väldigt fångande, man rycks med och ju närmare upplösningen man kommer, dess mer stannar hela världen av, man håller andan. Spänningen drivs upp genom hela boken.

Jag gillar också att karaktärerna mitt i allt är mänskliga. Och att storyn visar att ett brott alltid har två sidor. Jag tycker mycket om att få följa med en story från början till slut och få följa båda sidor, utan att behöva gissa sig till, vem är förövaren, exakt vad har hänt. Nu går man och väntar och längtar efter uppföljaren!

Fem stjärnor ⭐⭐️⭐️⭐️ ⭐️ ger jag den av fem möjliga och vill här också passa på att gratulera författaren ❤ GRATTIS

Recensionen är längre än så, detta var ett utdrag. Recensionen i sin helhet hittar ni här:

https://www.facebook.com/Nybergskan/posts/10158159423892520

Över 58.000 hits på bloggen!

Varje gång min blogg når ytterligare 1.000 hits gör jag ett sådant här inlägg. För mig är det viktigt att ha lite koll på statistiken, och detta gör att jag får lite extra koll. Det tar ju nämligen olika lång tid olika gånger att nå just 1.000 hits.

En sak jag har märkt av när jag kollar statistiken är att det blir fler och fler som kollar in mina inlägg, och för mig är det förstås både glädjande och viktigt. Om det hade varit tvärtom skulle jag förmodligen tappa drivkraften till att hålla bloggen igång.

Jag försöker skriva om olika saker.

Om mina böcker.

Om positiva saker som händer i mitt författarskap, om negativa saker som händer.

Just nu blir det mest fokusering på Våroffer eftersom det händer så mycket kring den, men jag försöker bryta av med andra inlägg också.

Om nya recensioner, om mina karaktärer, om hur jag bygger upp mina böcker. Jag delar med mig av egna skrivtips, och lyfter också fram andras skrivtips. Och varje månad sätter jag fokus på en ny gästbloggare.

Är det något du saknar här på min blogg?

Något du tycker jag borde sätta mer fokus på?

Kommentera i så fall detta inlägg! 🙂

***

Foton på sidan: Chatrin Carlsson, Ola Hendberg, Petronella Simonsbacka, Annica Poring, Annika Sundberg, Inger Gustavsson. Och jag.

Min första testläsare tyckte en av karaktärerna var mindre trovärdig. Han hade fel.

När jag skrev min debutbok Den blomstertid nu kommer lät jag ingen läsa förrän jag hade kommit ganska långt. Den första som sedan fick läsa och komma med synpunkter var min man.

Jag väntade på hans reaktion, kommer ihåg att jag var oerhört spänd på vad han skulle tycka.

”Jag tycker tre av huvudkaraktärerna känns väldigt trovärdiga, men den fjärde tror jag du måste jobba lite mer med för hon känns inte helt verklig. Det känns inte realistiskt att tänka som hon gör”, sa han.

”Vilken av karaktärerna är det som inte känns trovärdig?” sa jag.

”Linda”, sa han.

Och det var nog då jag kände att jag hade något riktigt bra på gång. Linda behövde inte kännas trovärdig för honom. Det räckte att jag visste hur oerhört trovärdig hon var.

Det var ju nämligen jag som var Linda.

Jag, 14 år.
Karaktären Linda är byggd på den jag var då.

Fullpoängare på Våroffer från Annas Läsdagbok på Instagram.

Anna Green på annas.lasdagbok på Instagram har lyssnat på Våroffer, och hon ger den full pott!

Betyg: 5 av 5

”Ända från början och hela vägen rakt igenom är den här boken riktigt spännande. Det är intressant och ovanligt att boven får så stort utrymme, och man lockas att sympatisera med honom för att syftet med hans brott är så behjärtansvärt. Fast samtidigt helt psycho såklart! Don’t get me wrong.
Egentligen är det en vanlig deckare med brott/motiv/kriminalare osv, men det stora fokuset på kringpersonerna (inte bara själva problemlösningen) gör att boken skiljer sig från andra och placerar den snarare i genren spänningsroman än renodlad deckare.
En mycket bra bok som gör att man sugs in och vill veta mer och mer.”

Här är länken till recensionen: https://www.instagram.com/p/B-XtTaCJgqs/

Som att leva i två världar.

Att det är märkliga tider just nu vet vi alla om. Fortfarande känns det ganska overkligt emellanåt det som händer. Här i Sverige, men också ute i världen. Begreppet ”ta en dag i taget” är det som gäller nu.

Samtidigt måste man tänka positivt, försöka leva så normalt man kan …

Försöka leva som vanligt fast ändå HELT annorlunda.

Förra helgen fick jag ställa in två roliga saker jag hade sett fram emot tillsammans med vänner, och de författarevent jag hade framför mig i vår har förstås avbokats. Jag har flera närstående till mig som är i riskgruppen av olika anledningar, och igår fick jag reda på det jag befarade, att jag också tillhör en riskgrupp.

Samtidigt som detta händer går det jättebra för min nya ljudbok Våroffer som släpptes för två veckor sedan. Den har hamnat på topplistor, har fått jättefina recensioner, högt betyg och väldigt många har lyssnat redan.

Och jag är författare. Att vara författare är mitt huvudarbete, och mitt mål är ju hela tiden att kunna tjäna mer pengar på det. Det är inte en önskan utan ett måste och för att komma dit är det OERHÖRT viktigt att jag marknadsför mig. Att jag hela tiden jobbar aktivt för att få andra människor att hitta till mina böcker.

Inte bara till Våroffer. Utan också till Den blomstertid nu kommer och Och allt blir återfött.

Det är klart att det på ett sätt kan kännas lite märkligt att lägga ut inlägg om hur glad jag är över varje dag jag ligger kvar på topplistan och hur lycklig jag blir över alla nya, fina recensioner som kommer in.

Men det är faktiskt så jag måste jobba som författare.

Jag kan vara lycklig över att Våroffer ligger kvar på topplistan på Storytel trots att jag samtidigt har en helt annan verklighet att förhålla mig till, den verkligheten vi alla har att förhålla oss till just nu. Den som består av väldigt mycket oro.

Det är lite som att befinna sig i två världar.

Ta hand om er alla.

Håll er hemma om ni kan.

Jag hoppas det vänder snart.

Fotot på mig är taget av Chatrin Carlsson

Ny recension på Våroffer av författarkollega.

Min författarkollega Petronella Simonsbacka har lyssnat på Våroffer, och skrivit en recension på Instagram.

Våroffer är en rapp deckare som börjar oerhört spännande och inte minst otäckt när höggravida Petra plötsligt försvinner. Vem har tagit henne? Varför? Boken är den första delen i en serie som följer polisen och tonårsmamman Lena Borell från Skövde. Berättelsen är välskriven och är full av överraskande vändningar. Det är enkelt att förstå varför den gick direkt upp på Storytels topplista.

Länken hittar du här: https://www.instagram.com/p/B-U2_gqj865/

Gästbloggare: Åsa Persson

Eftersom det nu är en av de sista dagarna i mars är det dags för månadens gästbloggare. Mars månads gästbloggare heter Åsa Persson, och även denna gästbloggare har jag förmånen att känna personligen. Vi träffades förra året när jag hade en föreläsning i Ronneby, en mycket trevlig sådan. Hon var en av åhörarna där och när vi fick möjlighet att prata efteråt visade det ju sig att hon också är författare. Och sedan dess har vi haft kontakt.

Här kommer Åsas text:

Jag vill börja med att ge Maria Richardsson ett superstort tack för att jag får gästblogga hos henne. Har aldrig gjort något likande tidigare och det känns stort och ärofyllt. Hon är en av mina stora förebilder och jag är oerhört glad för henne och Våroffers framgång, känner att jag har mycket kvar att lära.

Jag är uppvuxen i Karlshamn men bor sedan 27 år i Ronneby. Så länge jag kan minnas har jag älskat skriva. Som liten ritade jag serier och fyllde jag skrivböcker om hästar. Intresset för relationer och Polisen har också alltid funnits, men kanske spelar det viss roll att jag fick sitta på en polishäst som barn?

1997 köpte jag min allra första dator av en bästa kompis. Tangentbordet var målat lila och jag minns den var tvungen att täckas över med filt för att inte väsnas i det kalla rummet.

Jag har gått en kurs för Dag Öhrlund och tre eller fyra för Kim M. Kimselius. Min lektör Linda har också lärt mig otroligt mycket. Och det är henne jag tänker på när jag skriver. Jag tycker det är lättare att skriva till en person än att tänka att flera hundra förhoppningsvis ska läsa mitt alster. Särskilt med Skuggor av ljus som inte var tänkt att någon skulle få läsa.

Skuggor av ljus lektörlästes av Svante Götberg 2010 och jag höll på att redigera boken som bäst när olyckan var framme och jag råkade tappa ett glas vatten på laptopen. Den höll men inte USB, så vips, 450 sidor borta! Jag tappade sugen helt och lovade mig själv att aldrig mer skriva. Det var inte menat, helt enkelt. Det höll ett år, sedan började jag häcka på lite författarsidor på Facebook och träffade Linda där – och hon tände gnistan genom att be att få läsa något jag hade skrivit.

Ett år senare var Skuggor av ljus klar. Och då hade jag kommit tillrätta med gestaltning och styckeindelning också, något jag haft stora problem med tidigare. Sedan började jag se mig om efter förlag. Fick några refuseringar och visst blev jag lite ledsen, men samtidigt var några av dem väldigt värdefulla. Korta ner storyn och hör av dig, skriv en tvåa på den här och hör av dig igen, om du lägger om den i tredje person blir den vassare. Så jag gjorde det. Jag kortade ner den till hälften och skrev om den till tredje person.

2014–2015 gick jag på kurser och slet med manuset, skickade till fler förlag, fick några refuseringar till. Ett förlag ville ha det men tyckte jag var för svag när det gällde marknadsföringen och därför blev det avslag i alla fall. 2016 fick jag plötsligt napp! Grim förlag ville ha det och resten är historia, som man brukar säga. Världens lyckligaste – det var jag det – särskilt som förlaget dessutom tagit in uppföljaren också och gett ut båda i fysisk form, e-bok och ljudbok.

Jag skriver både psykiskt och fysiskt, dygnet om, slutar aldrig tänka på det jag skriver eller vill skriva om. Har alltid block och penna inom räckhåll, eller åtminstone mobilen, så jag kan tala in det jag behöver. Bilder är min största inspirationskälla. En bild kan sätta igång tio olika scenarion. Och då vill jag helst prova alla för att se vilken som funkar bäst för mig. Problemet är att jag har sådant skrivdriv att jag inte alltid tänker igenom mina idéer ordentligt, det blir mycket skriva och radera, skriva och spara, skriva om och om, men det gör inget, bara jag får skriva, och på något vis ingår det i processen.

Jag samlar alla mina tankar och idéer i en skrivbok. Sedan fylls den på med lappar och post-it, kladd och kludd. Bredvid har jag ett schema där jag fyller i sidor och kapitel, mest för jag älskar se siffrorna växa. När jag redigerar får jag ändra i schemat men det gör inget, det är bara kul att se det växa fram. Det är lite som ett broderi.

Jag är som mest produktiv tidigt på morgonen, vid halv sex slår det till och håller i sig till tio på förmiddagen. Så jag brukar säga till min familj att om de vill ha min fulla närvaro är det bäst att de låter mig skriva till tio, så får de ha mig hela dagen sedan.

Här följer du mig: https://www.facebook.com/Asaperssonforfattare

Skuggor av ljus på Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/skuggor-av-ljus-9789188465023?campaignId=3d72e7c0-9431-41bd-9517-4727e02c257d

Skuggor av ljus på Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789188465023/skuggor-av-ljus/

Skuggor av hopp på Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/skuggor-av-hopp-9789188465139

Skuggor av hopp på Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789188465139/skuggor-av-hopp/

Förlagets hemsida: http://www.grimforlag.se/

***

Skuggor av ljus – debutbok – 2017

Morden på Färgargården – novellantologi – 2017

Den magiska porten vid Färgargården – novellantologi – 2018

Historiens vingslag runt Färgargården – novellantologi – 2019

Skuggor av hopp – uppföljare – 2019

Skräcken på Färgargården – novellantologi – 2020