Gästbloggare: Lotta Lundh, del 2

Idag är det den sista september och det är dags att lägga ut månadens gästbloggsinlägg på Marias Författarblogg. Månadens gästbloggare är Lotta Lundh, som månadsbloggar för andra gången här hos mig, men Lotta har faktiskt gästbloggat här mer än så vid vissa tillfällen. Och orsaken till det är att det händer väldigt mycket kring Lotta som författare, hon är en sann inspiration för mig och säkerligen många andra, och hon tycks släppa bok efter bok i rask takt. Jag lärde känna Lotta när vi var klasskamrater på Skrivarlinjen på Skrivarakademin, och sedan dess har vi varit vänner. Vi är båda författare på Lind & Co, där vi skriver deckare, och vi är också båda författare på Joelsgården Förlag, där vi i skrivande stund har var sin fysisk bok under produktion.

Lotta är mest känd för sina deckare i Erik Ljung-serien på Lind & Co.

Här kommer Lottas text:

Nu har det snart gått ett år sedan jag sa upp mig från en trygg heltidsanställning på en svensk myndighet för att satsa helhjärtat på skrivandet. Jag hade jobbat som utredare och trivdes alldeles utmärkt med mina arbetskamrater, men det gick inte längre. Med min utmattning i bagaget, visste jag att jag aldrig skulle bli frisk om jag gick tillbaka till kontoret, så jag hade egentligen inget val. Det var pirrigt att ta beslutet, och många tankar har gått genom huvudet, både innan och efter dagen jag slutade.

Var det högmod att tro att jag skulle kunna leva på skrivandet? Tänk om ingen vill läsa mina böcker framöver? Om ingen skulle vilja ge ut mina texter överhuvudtaget? Var det bättre att bita ihop och gå tillbaka till kontoret och varva arbetsdagar med den sjukskrivning jag visste skulle komma då, som ett brev på posten? Var jag galen som trodde att det skulle gå?

Det här var i oktober förra året, och det har väl gått helt okej sedan dess. Jag har gett ut flera deckare i serien om Erik Ljung, gett ut en roman som ljudbok Pappas flicka, gjort en barnbok om autism som heter Sigrid är unik, påbörjat arbetet om ännu en barnbok om ADHD, jag har jobbat på min självbiografi som kommer i höst, och har letat nya kontakter och försökt etablera mig som författare. Det har rullat på!

Ändå gnager det en ekonomisk oro i bakhuvudet. Hur kommer det att gå? Skrivarbranschen är ju sån att man får ett garantihonorar när ett manus blir antaget av ett förlag, och sedan får man vänta ganska länge innan royaltyn dimper ner i kassan. En gång om året är praxis att förlagen betalar ut royalty, och däremellan får man leva på garantihonorar och förra årets royalty. Lite skillnad från att få ut lön en gång i månaden och veta att det kommer in nya pengar på kontot den 25te tolv gånger om året.

Jag har ingen aning om hur många böcker man måste sälja varje år, eller hur många lyssningar man behöver på streamingtjänsterna för att kunna leva på det. Jag har gett ut flera böcker om året, och vet fortfarande inte om jag kan leva på det. Men jag hoppas! Och jag vågade ta steget från en fast anställning till en betydligt mer osäker tillvaro som egenföretagare. Bara det är hälften vunnet, tycker jag!

Det känns som om jag har börjat hitta min plats i allt det här. Jag känner mig tryggare och vågar kalla mig författare. Jag har fler kontakter i förlagsbranschen och börjar få lite vana vid att bli intervjuad av tidningar och radio. Jag vet att jag kan få texter antagna av förlag och börjar få bättre självförtroende och tro på mig själv. Och det vill inte säga lite för en som snart ger ut en självbiografi som heter Flickan som aldrig dög!

Det här är Lottas historia. En berättelse om vad det gör med ett barn när vuxenvärlden sviker. Vilka sår det ger och hur svårt det är att läka dem. Hur man som barn gör vad som helst för att duga, men aldrig räcker till. Hur en separation inte bara skiljer de vuxna åt utan också kan göra att  barnet får ta hand om sig själv. Ett liv där man alltid känt sig oönskad, som lett till självhat i en nedåtgående spiral utan stopp. En historia om hur man kan vara på botten och ställa sig upp igen. Lotta vill visa att det går att förändra sitt liv och sitt mående, även om det är en kamp som aldrig riktigt tar slut. 

Här är Lottas gästbloggsinlägg från juni, 2018: https://mariasforfattarblogg.com/2018/06/26/gastbloggare-lotta-lundh/

Vill du läsa mer om Lotta Lundh, så sök på hennes namn i sökrutan här på bloggen. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s