Nu är det redan den allra sista dagen i augusti, och månadens gästbloggare är Annette Brandelid. Annette är författaren som ligger bakom de hittills sex böckerna i af Hjo-serien. Annette har varit månadsbloggare en gång förut, i december 2018, och hon är också en av mina närmaste författar-vänner. Här kommer hennes nya inlägg:
Trivsam spänning
Augusti månad närmar sig sitt slut. Snart är hösten här med sin färgsprakande natur och höga, klara luft. Då hösten är min favoritårstid, hoppas jag på en riktigt lång och fin sådan.
Vid den här tiden för precis ett år sedan jobbade jag intensivt med Professorn, den sjätte boken i af Hjo-serien. En bit in på hösten fick jag lektörens utlåtande, efter att hon läst och gått igenom språk och karaktärer, scener och miljöer, dramaturgi, mm. En uppmaning som min lektör då gav mig var att fundera över bokens budskap, vad det var jag ville förmedla med min bok.
Denna uppmaning funderade jag mycket över under det resterande arbetet med Professorn och även nu när jag arbetar med nästa bok i serien. För vad är egentligen ett budskap?
För mig är en boks budskap dess djupgående mening. Den tanke och fundering som författaren vill ska bestå i läsarens huvud efter att han eller hon har läst det sista kapitlet och stängt boken. I många böcker handlar detta idag om allvarliga samhällsfrågorsom t.ex. människans påverkan på klimatet, nutida feminism om hemska män, skolans förmåga eller oförmåga att hantera mobbning eller utbredning av psykisk ohälsa.
Men måste det verkligen finnas ett sådant budskap? Måste boken lämna efter sig en sådan djupare tanke och fundering? Kan inte en bok bara få vara en bok? Och finns det en efterfrågan på sådana böcker?
Mitt svar är ja, en bok kan bara få vara en bok. Även om jag vill hävda att en sådan bok också har ett budskap, men på en helt annan nivå. Budskapet till läsaren är då snarare: ”Nu har du getts och tagit möjligheten till några timmars avkoppling och upplevt en annan verklighet än den som finns utanför ditt fönster. När nu boken är slut, så har du förhoppningsvis fått med dig en behaglig känsla inombords som hjälper dig till att bli en gladare och mer avstressad person.”
Måste då en sådan bok vara enbart gullig, trevlig och rolig?
Mitt svar är nej, det måste den inte. Boken kan vara både spännande och lite otäck, men den
behöver innehålla ett mått av trivsel som väger upp det hemska. Det blir denna kombination och balansering som får, vad jag brukar kalla för, trivselfaktorn att växa fram genom boken och som lämnar läsaren med en god och trivsam känsla i kroppen. Och för dig som känner mig och mina böcker, ser att jag nu har beskrivit budskapet i en Mysdeckare.
Efter att de senaste åren träffat många läsare både ute på bokmässor och via olika kanaler på sociala medier vet jag att det finns en stor efterfrågan på även denna typ av böcker. Åtskilliga gånger har läsare berättat om böcker som han eller hon har börjat läsa, men fått lägga ifrån sig för att den varit alldeles för grym, grov och otäck. Dessa läsare ger mig kraft och motivation att fortsätta skriva. För dem vill jag fortsätta att förmedla budskapet om trivsam spänning.
/Annette Brandelid
Länkar:
https://twitter.com/WordFromHjo
https://www.facebook.com/wordfromhjo/
https://www.instagram.com/wordfromhjo/
Här hittar du Annettes tidigare gästbloggsinlägg: https://mariasforfattarblogg.com/2018/12/27/gastbloggare-annette-brandelid/
Här är min recension på hennes bok Ängel af Hjo: https://mariasforfattarblogg.com/2020/01/10/recension-av-angel-af-hjo-av-annette-brandelid/
Maria Richardsson 
En tanke på “Gästbloggare: Annette Brandelid, del 2”