Jag och mina gästbloggare.

Jag känner mig lite upprymd nu.

Varför undrar ni förstås?

Jo, för att jag kom på den fantastiska idén att ha en gästbloggare varje månad, och nästa vecka är det dags för Augustis gästbloggare. Jag har precis läst igenom hans text och jag slås av att även hans inlägg är intressant att läsa.

Det är verkligen så häftigt att få förmånen att lära känna sina gästbloggare. Att få veta varför de skriver, hur de började, och hur de gör när det känns motigt.

Att hitta likheter. Och att hitta olikheter.

SkarvMoN04

Foto: Chatrin Carlsson

Den allra första gästbloggaren på min författarblogg var Petronella Simonsbacka. Hon är en av mina närmaste vänner, så det kändes bra att liksom starta upp med henne. Det är en väldig förmån att ha en nära vän med samma mål och samma intresse, en som stöttar och pushar …

En person som precis som jag älskar att älta skrivande och som inte tröttnar.

Petronella har skrivit en självbiografi om hur hennes liv förändrades när hon fick besked om att hon hade cancer och vad som hände sedan. Boken har inte blivit utgiven än, men jag hoppas verkligen att den blir det. Jag tror många som drabbas skulle behöva läsa den boken. Och anhöriga också.
***

Anna Tranberg

Min andra gästbloggare var Anna Tranberg. Vi gick tillsammans på Skrivarlinjen, distans, på Skrivarakademin. Hon har en otrolig förmåga att gestalta karaktärer.

Jag känner mig inte särskilt osäker på om hon kommer att bli utgiven eller inte, det känns ganska självklart!

Och jag är väldigt glad över att kunna säga att hon var testläsare till min uppföljare, den som precis har skickats till förlag. Och jag ska vara testläsare till boken hon skriver, något jag verkligen ser fram emot.
***

20180602_161143

Foto: Petronella Simonsbacka

Min tredje gästbloggare var Gunborg Sahlin.

Om en annan Skövdebo släpper sin debutbok ganska kort efter att jag släpper min debutbok, då vore det väl dumt att inte lära känna varandra?

Att ha boksignering tillsammans, det kunde väl vara kul?

Jodå, vi hade signering i Vänersborg tillsammans … och var utställningsobjekt också. Och självklart blir det gemensamma signeringar längre fram, i slutet av oktober exempelvis.
***

38637426_2141035396174349_1463519963061944320_n (002)

Min fjärde gästbloggare var Lotta Lundh. I sitt gästbloggsinlägg skrev hon om sitt utmattningssyndrom. Jag känner igen mycket av mig själv i hennes historia … men jag drog i bromsen innan henne.

Jag drog i bromsen när jag insåg att det var det jag var tvungen att göra, att det var det enda jag KUNDE göra.

Lotta beslöt sig för att försöka ta sig ur sin utmattning genom att gå en skrivarutbildning. Samma utbildning som jag och Anna gick.

Och det visade sig vara en kanonidé!

Det började med att hon skrev Kvinnornas Hus och fick utgivningsbesked på Tällbergs Förlag. Hur hon hann följande begriper jag inte, men plötsligt skrev hon ytterligare två böcker och nu ska hon få dem utgivna på Lind och co.
Inte så konstigt att hon har anledning att fira alltså!
***
FullSizeRender-24-07-18-12-09 (003)

Håkan Mattsson var min första man.

Ha, där fick jag er att haja till …

Förtydligande: Han var den första man som gästbloggade på min författarblogg.

När jag läste texten om honom och hans bok Stay Metal kände jag direkt två saker. För det första att jag blir väldigt nyfiken på att läsa hans bok, och för det andra att hans beskrivning av vägen fram till att den första boken blev skriven är nästan identisk med min story.
***

Och någon gång nästa vecka får ni alltså läsa Augusti månads gästbloggare.

Jag ser fram emot det, hoppas ni gör det också!

Den som vill läsa mer om mina tidigare gästbloggare kan göra det här:

https://mariasforfattarblogg.com/mina-gastbloggare/

 

2 reaktioner på ”Jag och mina gästbloggare.

  1. De flesta som läser denna författarblogg skriver förmodligen själva och drömmer om en dag bli utgivna. (Om de inte redan är det.) Och den stora tanken med gästbloggarna är väl just att man ska kunna plocka det som är allra bäst från var och en för att kunna hitta sin egen väg för att ta sig dit.
    Och jag blir också väldigt inspirerad av att höra hur de andra har gjort.

    Plus att författare på sätt och vis i vissa lägen är ett väldigt ensamt och slitigt jobb, och då är det viktigt att tanka ny energi. Och jag får oerhört mycket energi av detta sätt att ”umgås” med kollegor på. 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s