Om en halvtimme har jag ställt om från författare till demonstratör i butik.

De allra flesta författare har ett annat jobb vid sidan av författarskapet. För egen del har jag flera extrajobb. Dels handlar det om jobb i min firma, där den som vill kan boka in mig som skrivarcoach/lektör/skrivarkursledare, men det handlar också om demojobb av olika matprodukter i butiker runtom i Skaraborg. Mina demojobb är alltså typiska brödjobb, jobb jag behöver ha för att säkra min inkomst.

Mitt stora, långsiktiga mål är att kunna försörja mig på mitt författarskap, och om jag någonsin kommer dit är svårt att säga – men man kan välja att se på sitt brödjobb på olika sätt.

Jag har valt mina extrajobb med omsorg, jag gillar verkligen upplägget att jag själv kan välja mina tider och att jag kan släppa jobbet efter avslutat arbete. När jag demar är det en förutsättning att jag är social och trevlig, och det går liksom inte att tänka på intrigerna i mina böcker när jag är ute på jobb. Jag gillar omställningen faktiskt, jag ska inte sticka under stol med att det kan kännas svårt att behöva ”pausa” skrivandet, men när jag väl sitter i bilen på väg till ett uppdrag är jag helt inriktad på jobbet som ska göras den dagen, på produkten jag ska dema.

Idag är en sådan dag, en demojobbsdag. Jag ska snart ge mig iväg, denna gång till en butik i Falköping. Nu på morgonen har jag förberett mig för uppdraget, samtidigt som jag har provpackat inför bokmässan i Göteborg (det var inte direkt en skräll att komma underfund med att jag även denna gång behöver minska antalet böcker jag hade planerat att ta med), gått igenom materialet från den kommande gästbloggaren på Marias Författarblogg (det blir som vanligt ett intressant inlägg) och försökt rensa ytterligare mail i min inkorg (har som vanligt fått meddelande att inkorgen snart är full och snart inte kan ta emot fler meddelanden.) Tankarna på Lena Borell och bok fyra i min deckarserie finns där och idag funderar jag mer specifikt över hur mycket en människa kan förväntas blöda i en viss situation. Detta triggar igång ett tidigare trauma inom mig, och jag får flashbacks från den där händelsen som slutade med att jag fick flertalet blodtransfusioner.

Så ser det ut just nu hemma hos mig i mina tankar. Men författandet har lärt mig att stänga av, vilket jag snart behöver göra, när jag ska ställa om för dagens uppdrag.

Ha en bra dag, det tänker jag ha!

Foto av NEOSiAM 2020 pu00e5 Pexels.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s