Skrivet om mig: landets absoluta deckardrottning

Jag har fått så många bra recensioner och positiva läsarkommentarer på Gryningsdåd nu, många fempoängare och det är ju helt makalöst fantastiskt. Igår dök det plötsligt upp en alldeles ny recension i mitt Facebookflöde, en recension med ord som fick mig att bli mållös, gråtfärdig, stolt och lycklig.

Här är den:

Jag har precis läst ut en bok som heter Gryningsdåd av Maria Richardsson.

Fysisk bok Joelgården Förlag, ljudboksformatet Lind& CO.

Jag är mållös. Jag vet inte vad jag ska säga. Planen var att läsa den när den kom ut för ungefär en månad sedan, men eftersom jag ville lyssna på den och inte som tidigare pendlar med buss, blev det mer komplicerat. Så jag kom inte till skott. Men i måndags tog jag mig an den i fysisk form istället. Läste ut den ikväll. Och att smäcka en bok på fem dagar är VÄLDIGT snabbt för mig. Jag lade undan allt och bara slukade sida efter sida!

Det första jag måste säga är att jag är sjukt imponerad av Maria Richardssons böcker. Hon skriver så bra deckare att man glömmer att hon inte är polis själv. Så bra är det alltså! Jag tycker det var mer allvar i den här boken jämfört med förra. Betydligt mer personligt, på något vis. Man får komma nära karaktärerna på en ny nivå. Det ska bli oerhört spännande att läsa uppföljaren till den här. När jag läste slutet svor jag högt för mig själv men aja, det är som det är, det blir bara ännu mer intressant att läsa senare.

Gryningsdåd är alltså en deckare men ingen vanlig sådan. Man får följa allas perspektiv, alltså polisens utredare (både på jobb och fritid), gärningsmannen och offret. Storyn flätas skickligt samman och det blir aldrig tråkigt, det händer saker hela tiden. Ingen av karaktärerna känns stereotypisk. Det är nytt och fräscht!

Vidare är Gryningsdåd en fortsättning på Våroffer, och det var roligt att åter få träffa dem. Man sögs snabbt in i handlingen och sedan hittade man liksom inte ut, utan man lever i den där boken till den är slut. Men då pågår den fortfarande inuti i huvudet. Så det är ingen bok där man saknar karaktärerna efter bokens slut. Tvärtom, man bläddrar igenom och undrar, vad var det jag läste precis? Var är fortsättningen? Jag måste ha den – NU.

Tack finaste Maria Richardsson för dessa dagars underhållning ❤

Frågar ni mig är hon landets absoluta deckardrottning!!

”Frågar ni mig är hon landets absoluta deckardrottning”

Den meningen.

Den kommer jag att känna lycka över länge.

Typ för alltid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s