Ända sedan Den blomstertid nu kommer släpptes har jag fått fina, personliga meddelanden från människor som har blivit berörda av det jag skriver.
En del av dessa meddelanden har kommit från människor jag känner, men väldigt många meddelanden har också kommit från människor jag inte känner.
Och det här inlägget skriver jag för att jag att ni ska veta att jag verkligen uppskattar det.
Alla personliga recensioner som ni skickar, alla fina kommentarer på mina böcker och mina karaktärer är förstås värda väldigt mycket för mig.
I dag ska jag visa ett exempel på typen av meddelanden jag får.
Ett av inläggen jag skrev förra veckan handlade om att jag var stolt över mina fina betyg, och så plötsligt kom den här kommentaren på inlägget från signaturen Tobias:
”På 2 dagar nu har jag lyssnat på både Våroffer och Gryningsdåd. Sjukt bra böcker enligt mig och rekommenderas starkt till alla. Som skövdebo (född och uppvuxen här och bor fortfarande här) så blir det lite extra bra tror jag då jag vet var alla platser som nämns finns och kan se dom framför mig under tiden som jag lyssnar. Min undran är om det kommer fler böcker i den serien? Hoppas verkligen det.”
Och så här svarade jag honom:
”Om du bara visste hur glad jag blir över din kommentar. Jag blir alldeles varm inombords över det du skriver. Och ja, det kommer absolut fler böcker i serien, just nu håller jag på och skriver på uppföljaren till Gryningsdåd. Tusen tack för att du skrev din kommentar, och om du vill göra mig ännu gladare får du gärna tipsa andra Skövde-bor om mina böcker! Många har nog redan hittat till dem, men det är svårt att nå ut som författare, så att läsare/lyssnare tipsar om mina böcker i olika sammanhang betyder väldigt mycket!”
Nästa dag kom ytterligare en kommentar från Tobias:
”Har under dagen idag lyssnat igenom båda dina andra böcker med hahaha.
Riktigt bra författare är du måste jag säga och extremt gripande böcker.
Min frustration just nu är att jag vill ha mer och veta hur allt fortsätter. Som hur går allt för dom 4 tjejerna och lillebrorsan. Vad händer med Lena och Therese? Några få exempel på tankar som går genom huvudet just nu.
Enda jag kan bidra med tyvärr är att dela på min Facebook och rekommendera till folk jag känner.
Hoppas på att få höra många fler böcker skrivna av dig.”
Jag svarade så här:
”Det är något av det häftigaste som finns som författare att höra om sina läsares frustration över att de vill ha en fortsättning på böckerna man har skrivit så fort som möjligt! Det är ju liksom det som är grejen med att skriva en bok, det är ju det man går och hoppas på hela tiden när man skriver. Och just det faktum att jag vet att många går och väntar på fortsättningen gör ju att min drivkraft att skriva ökar.
Det kommer mer böcker, jag lovar! Och när du skriver ”Det enda jag kan bidra med tyvärr är att dela på min Facebook och rekommendera till folk jag känner” så ska du veta att det är inte så bara, för ju fler som gör så desto fler nya läsare kommer böckerna att få, så det är värt jättemycket!”
Jag har kollat med Tobias att det var okej för honom att återge hans kommentarer här i inlägget och det var det. Orsaken till att jag ville göra det är för att jag dels vill visa vad fint han skrev, men också att jag ville berätta för er alla vad den här typen av inlägg gör för mig som författare. Därför återger jag också mina svar till Tobias, för de svaren visar ju ganska tydligt hur det känns för mig.
För det är klart att det känns.
Det är ju kommentarer som de här ovan som ger mig kraft, ork och lust att fortsätta.
Om ingen ville ha någon fortsättning på det jag skriver, då skulle jag varken ha skrivit Och allt blir återfött eller Gryningsdåd. (De är ju båda uppföljare till var sin bok.)
Så tusen tack Tobias!
Och stort tack till alla andra som skriver till mig, som skickar privata meddelanden eller på annat sätt hör av sig. Det betyder massor!
Maria Richardsson 