Min första testläsare tyckte en av karaktärerna var mindre trovärdig. Han hade fel.

När jag skrev min debutbok Den blomstertid nu kommer lät jag ingen läsa förrän jag hade kommit ganska långt. Den första som sedan fick läsa och komma med synpunkter var min man.

Jag väntade på hans reaktion, kommer ihåg att jag var oerhört spänd på vad han skulle tycka.

”Jag tycker tre av huvudkaraktärerna känns väldigt trovärdiga, men den fjärde tror jag du måste jobba lite mer med för hon känns inte helt verklig. Det känns inte realistiskt att tänka som hon gör”, sa han.

”Vilken av karaktärerna är det som inte känns trovärdig?” sa jag.

”Linda”, sa han.

Och det var nog då jag kände att jag hade något riktigt bra på gång. Linda behövde inte kännas trovärdig för honom. Det räckte att jag visste hur oerhört trovärdig hon var.

Det var ju nämligen jag som var Linda.

Jag, 14 år.
Karaktären Linda är byggd på den jag var då.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s