En av mina dikter: Den där dagen när du gick

Man kan aldrig rå för vad man känner.

Det var precis så du sa när du gick.

Kunde du inte bara ha varit tyst?

Man kan aldrig rå för vad man känner.

Du log också, sådär lite lagom ursäktande.

Jag log inte tillbaka.

Nu är det över, sa du

Som om det var din sak att bedöma

när det var över för mig

Det är dags att gå vidare, sa du.

Gör det då. Men låt mig fortsätta gråta

låt mig ligga kvar

Det är dags att gå vidare

En sån jävla klyscha!

Det har aldrig funkat så. Inte för mig.

Klarar du dig nu? sa du

Vilken jävla fråga? Vad tror du själv?

Jag blödde kraftigt och saknade puls

Nej. Jag klarar mig inte. Jag gör inte det, sa jag

Fast när orden kom ut var du långt borta,

sedan länge uppkrupen i hennes famn

/Maria Richardsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s