Recension av ”Punkpoet med svensk brytning” av Louise Halvardsson.

Recension

Punkpoet med svensk brytning börjar med att Amanda flyttar till England, till Brighton, för att bo hos Kim. Amanda vill bli som Kim, tror hon, och när hon kommer till England förväntar hon sig att få börja leva på riktigt, nu när hon äntligen slipper Nässjö!

Men det blir inte som hon tänkt sig. För det kan vara svårt och snårigt att hitta sig själv, att förstå vem man är och vad man vill i livet. Det gör ont att växa.

Punkpoet med svensk brytning är en fristående fortsättning på boken Punkindustriell hårdrockare med attityd. Och man måste inte alls ha läst den första boken för att hänga med.

Jag minns väldigt tydligt hur det var att vara som Amanda. För en gång i tiden var det jag som längtade bort, längtade till England och friheten. Jag trodde nämligen att England var just friheten. Hade jag haft pengar att åka dit efter nian hade jag gjort det.

Jag rekommenderar Punkpoet med svensk brytning till både ungdomar och vuxna, boken har ett enkelt språk och man vill hela tiden läsa vidare för att få veta hur det går. Boken känns brutalt ärlig och Louise Halvardsson väjer inte för det som är skitigt och sunkigt. Amanda är en levande karaktär och man känner att hon är på riktigt, att hon är verklig, och jag tror att vi är väldigt många som känner igen oss i henne.

/Maria Richardsson