Det är redan slutet av augusti, mitt emellan sommar och höst. Här i Skövde är det matfestival i helgen och på bloggen är det dags att presentera månadens gästbloggare. Hon heter Li Ekman och är författare till tre böcker inom genren fantasy. Nu har hon bytt genre för att istället skriva en barnbok. I dagens inlägg skriver hon om hur hon gör för att komma igång med ett nytt manus, och hon bjuder också på sitt allra bästa skrivtips.
*
När jag tänker tillbaka på de senaste 10 åren så känns det nästan overkligt. Jag har lyckats med konststycket att publicera inte bara en utan tre romaner, en trilogi som heter Berättelsen om Inigo Jones. Den utspelar sig på Gotland och handlar om Inigo som vaknar upp natten till sin 18-årsdag av att hon svävar ovanför sin säng. Omständigheter för henne till en grotta och en portal till en annan värld som är på gränsen till inbördeskrig. Hon måste snabbt anpassa sig och bestämma sig för vem hon kan lita på, för det finns de som är ute efter hennes krafter.
Som ni kanske misstänker redan nu så är genren fantasy.
Om någon hade varit vänlig och informerat mig om hur extremt jobbigt och krävande det är att skriva en trilogi så hade jag kanske aldrig ens börjat, jag hoppade liksom i den djupa delen av poolen direkt. Det var därför mina tankar gled in på just det här med att börja skriva.
Alla är såklart olika och det finns säkerligen lika många sätt att skriva en bok på som det finns författare i den här världen. Att sätta igång med ett nytt projekt börjar aldrig framför datorn för mig, utan märkligt nog under en promenad. Jag har lärt mig med åren att jag inte kan sitta och ”värka fram” en ny story framför ett tomt blad, det funkar bara inte. Istället behöver jag låta tankarna vandra fritt och bästa sättet att göra det på är att promenera. Helst ska det vara en tråkig raksträcka som jag redan gått flera hundra gånger så det inte finns så mycket nytt att titta på. Efter en stund när axlarna sakta börjar sjunka kommer tankarna som på beställning. Jag vänder och vrider på idéer, känner efter och nästan smakar på dem. Oftast räcker det inte med en sådan promenad, det kan snarare behövas ett antal innan jag har en skiss till nästa manus.
När jag sedan sätter mig ner framför datorn skriver jag synopsis i grova drag och sedan kapitelindelning. Ni anar inte hur mycket text som skrivs innan det ”riktiga” skrivandet tar vid.
Och det är lite där jag står just nu. Jag har sagt hej då till mina karaktärer som jag umgåtts med i nästan 10 år. Det är sorgligt och samtidigt fantastiskt skönt. Jag ska äntligen få lära känna en ny värld, nya protagonister. Bara för att krångla till det för mig själv och återigen hoppa direkt i den djupa delen av poolen var min plan att börja snickra på ett barnboksmanus. Varför göra det enkelt för sig? Och samtidigt är det kanske det som triggar mig i mitt skrivande och håller det vid liv, att jag aldrig känner mig riktigt säker på min text. Det är just då vad som helst kan hända.
Mitt främsta tips till dig som skriver och kanske drömmer om att få ge ut en bok är helt enkelt att börja, kasta dig i poolen och se vad som händer. Det är där magin skapas.
Vill du följa mig och mitt skrivande finns jag på Instagram:
Maria Richardsson 