Jag vill inte blunda för psykisk ohälsa.

Jag läser alla recensioner och läsarkommentarer som dyker upp på mina böcker och reflekterar över dem.

De allra flesta recensioner jag får är positiva recensioner, vilket jag naturligtvis är jätteglad över, men det dyker ibland upp sågningar också.

Alla har olika smak och alla tycker olika, så är det, och orsaken till att såga en bok kan vara många.

En del av de negativa recensionerna/ kommentarerna handlar om att recensenten tycker att jag har för många karaktärer med psykisk ohälsa.

Att man inte vill läsa om folk som mår dåligt är en åsikt att respektera, men samtidigt är det just den detaljen, att jag skriver om just det, som många lyfter fram som ett plus i mina böcker.

Jag har själv mått dåligt i perioder, men mår rätt bra nu.

Jag vet hur det är att ha ångest.

De allra flesta människor man träffar på genom livet lär man bara känna på ytan, och på ytan ser ju det mesta okej ut. Men psykisk ohälsa är ett stort problem bland människor idag, både bland yngre människor och äldre, och ett stort problem är också att det pratas alldeles för lite om det.

Jag tror att många av oss emellanåt tappar fotfästet betydligt djupare än vad som syns utåt när något händer. Som vid sjukdomar, skilsmässor och dödsfall.

Böckerna jag skriver är inga faktaböcker om psykisk ohälsa. Mina böcker handlar egentligen om helt andra saker än psykisk ohälsa, bara det att en del av karaktärerna mår dåligt emellanåt. Och på vilket eller vilka sätt de mår dåligt skiljer ju sig väldigt mycket åt.

Precis som i verkliga livet. Psykisk ohälsa ser ju nämligen väldigt olika ut för olika personer.

Att man inte vill läsa om personer som mår dåligt kan jag respektera till fullo, men jag vill inte väja för ämnet.

Allt är inte svart eller vitt.

Vissa av mina karaktärer är rätt extrema, och vissa av dem är inte det.

Oavsett om de emellanåt känner av psykisk ohälsa eller inte.

Foto: Chatrin Carlsson

*

Lotta Lundh (författare till deckarserien om Erik Ljung och en av mina vänner) skrev igår en text om sin egen psykiska ohälsa, så här skriver hon:

”Med tanke på att Globen idag bytt namn till Avicii Arena för att lyfta frågan om psykisk ohälsa, och jag själv lever med depressioner, vill jag lyfta fram Robin Williams viktiga ord.

”Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.”

”People don’t fake depression. They fake being okay.”

Jag vet hur det känns när man tappar sugen. Den där känslan av att vara misslyckad trots att man har allt. Jag vet hur svårt det är att låtsas att allt är bra. Hur tungt det känns när man inte ens vill kliva ur sängen på morgonen. Känslan av att bara vilja ge upp. Hur svart det kan vara, trots att solen skiner. Jag vet hur det känns att ha dagar när ingenting känns värt att leva för. Jag har skadat mig själv bara för att slippa känna, om så bara för en kort stund.

Men jag ger inte upp. Jag fortsätter. En dag i taget. Och jag fortsätter prata om det. Slutar skämmas och berättar. Om det kan få någon mer att våga öppna upp sig och slutar stänga inne allt det mörka, så är det värt det. För är det någonting psykisk ohälsa frodas av så är det tystnad.

Prata. Var omtänksam. Döm inte.”

#vimåsteprataomdet#psykiskohälsa#aviciiarena#depression#ångest#psykiskhälsa#utmattning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s