Kontrollbehov.
Ett väldigt negativt laddat ord.
Har jag det?
Jomenvisst!
Jag är en sådan som dubbelkollar allt. Om jag kan.
Ibland har jag en tendens att dubbelkolla lite för många gånger.
Som när jag ska flyga. Så här går det till då:
Jag kollar mitt pass och mina biljetter. Sedan kollar jag familjens pass och biljetter. Och sedan kollar jag mitt pass och mina biljetter igen. Sedan kollar jag mobil, betalkort och räknar igenom samtliga resväskor. Och sedan kollar jag pass och biljetter igen … Och så håller det på så tills jag sitter på planet.
Det här är ett exempel på en situation när jag dubbelkollar lite för mycket.
Det är klart att det är jobbigt med kontrollbehov när det yttrar sig som det gör när jag ska flyga, men jag är också övertygad om att det har sina fördelar.
Jag är noggrann. Jag slarvar inte. Jag vet att när jag lämnar mitt manus har jag gjort mitt bästa. Jag känner inte att jag kunde göra mer, för jag släpper inte ifrån mig manuset förrän jag inte känner så längre.
Många gånger när jag har dubbelkollat saker har det visat sig att saker och ting skulle blivit fel om jag inte hade dubbelkollat.
Det är svårt att bestämma sig för att nu är mitt manus färdigt, nu är alla ändringar gjorda och nu räcker det.
Men det närmar sig mer och mer nu … Och när jag väl har släppt mitt manus är det släppt.
Nästa vecka är en ny vecka och då är det släppt. Till förlaget alltså.
Maria Richardsson 