Jag träffar vänner mer sällan nu än tidigare.

Om man bestämt sig för att prioritera att skriva kan man inte alltid träffa vänner ”bara för att det är kul att träffa dem.”

Men det känns ändå som om jag träffar folk hela tiden! Eftersom jag är ute och demar matprodukter i affärer så träffar jag ju jättemycket folk där, och jag har ett stort kontaktnät med vänner via bloggen och sociala medier.

Jag har märkt att många fnyser över att ”umgås” via facebook, alltså att skicka privata meddelanden via messenger. Men jag förstår inte varför man ska fnysa över det. Ibland hinner man ju inte träffas, då är det väl alldeles lysande att konversera där. Det är klart att det inte kan ersätta att träffas i verkligheten, men jag tycker att det är ett väldigt bra komplement.

De vänner du har via Facebook är inte dina riktiga vänner, säger en del.

Så går väl inte att säga, det beror väl på VEM / VILKA av vännerna på facebook man pratar om?!

Jag har lärt mig att uppskatta de träffar som blir av MER i alla fall, och jag går aldrig omkring och känner mig ensam.

Kan DET ha att göra med alla dessa karaktärer man lever med som ständigt är med en?

Ja, för egen del tror jag absolut att det är så!

Bilden är på mig och två nära vänner vid vår förra träff på Scandic Billingen i Skövde!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s