Det finns någon slags föreställning om att man måste vänta på inspiration för att kunna skriva. Naturligtvis underlättar det betydligt om man är oerhört skrivsugen när man sätter sig, men ska man få ihop en hel bok så måste man skriva ändå. Sidorna måste bli skrivna även om man inte känner för det lika mycket varje gång.
Ibland kommer man in det där ruset efter ett tag, för det är ett slags rus, och det är skithäftigt! Men det handlar om hårt arbete också. Och när man äntligen har skrivit den där boken, då är det dags att börja skriva om den …
Jag inser att det låter som ett skämt, men det är faktiskt sant. Det är så det går till.
Man kan fråga sig om det är värt det. Allt slit man lägger ner.
För mig finns det bara ett svar på den frågan och det svaret är ja. Det är verkligen värt det! ❤
