Att röra upp känslor …

20180115_214800.jpg”Jag minns när jag var liten flicka. Kanske fem eller sex. Jag orkade inte äta upp köttet. Du spände ögonen i mig.

”Nu äter du upp.” Du lät lugn på rösten. Lugn men bestämd. Det fanns ingen som var så bestämd som du. Så obeveklig.

”Jag orkar inte.” Min röst var svag. Jag var alltid svag. Jag trodde jag var den svagaste i världen.

Så stod du alldeles nära mig, för nära. Suckandes. Tog upp köttbiten på gaffeln och bände upp käkarna på mig.

Jag försökte vara medgörlig, försökte vara snäll. Men du blev aldrig någonsin nöjd. Det gjorde ont. Det gjorde jätteont. Så jag öppnade munnen så stort jag kunde. Jag blundade. På något sätt kändes det lite lättare om jag inte kunde se dig, om jag inte såg det du gjorde. Gaffeln rispade sönder insidan av kinden. Smaken av blod blandades med smaken av kött. Och plötsligt var du där med ännu mer kött. Ännu mer. Jag försökte verkligen tugga. Jag försökte. Men det var så segt. Och jag var så mätt. Och jag fick som alltid den där otrevliga känslan i magen. Det där illamåendet som blev starkare och starkare, den där rädslan för vad som skulle hända om jag inte kunde få i mig det som fanns i munnen och det som låg på tallriken. Jag tuggade och tuggade, svalde och svalde. Och jag stirrade i panik på det som var kvar. För jag ville ju vara den du ville jag skulle vara. Jag ville vara snäll. Och jag ville vara ordentlig. Jag ville göra som du sa. Så jag öppnade munnen. Det var fortfarande ömt på insidan av kinden, och jag kände hur blodet började rinna igen.

”Nu jävlar äter du upp!” väste du.

Du. Min mamma. Den elakaste mamman i världen.”

Det här stycket är en del av en längre text. Den har rört upp känslor, och att få höra från olika personer saker som att de hoppas verkligen att den inte är självupplevd, men tyvärr känns den allför trovärdig för att vara påhittad, det är verkligen ett riktigt GULDBETYG! För det är ju det jag strävar efter hela tiden, att det ska KÄNNAS starkt, och att det ska KÄNNAS som om det är på riktigt.

Många texter innehåller ju en viss del av sanning, men denna text är HELT påhittad. (Fast för en författare är det är ju hur bra som helst om det inte känns så!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s