Är igång för fullt igen!

Lena Borell, del 6, blir till. Inte för att det blir som jag hade planerat, men det blir det nästan aldrig…

Lena Borell tar allt större plats i mitt sätt att skriva, hon som karaktär drar själva storyn åt sitt eget håll som kanske inte nödvändigtvis är åt det håll som jag som författare hade tänkt mig från början. Samtidigt är det just detta som känns så coolt.

För mina karaktärer i Lena Borell-serien är en del av mig nu. Jag känner dem så väl.

Inte bara Lena, utan också Thomas, Hasim, Therese, Sofia, Stenström och de andra. De är liksom med mig hela tiden när jag skriver och de drar ibland åt olika håll. Och när de gör det, drar åt olika håll, det är då jag som författare får gå in och styra upp det hela…

Jag gillar den här fasen. Den får mig verkligen att känna mig mer levande. Skrivandet är ständigt upp och ner och ner och upp.

Men just nu mest upp. Det går bra att skriva nu. Det känns gött!

Lämna en kommentar