Att misstas för skräp
Bara i natt för allt det vackras skull
det var så vi sa
Fast när morgonen kommer
har jag glömt
hur det var vi tänkte
För plötsligt är ingenting enkelt
när du släpper din hand
och knäpper din skjorta
Det blir svårare att andas
och det som var vackert är smutsigt
Solen lyser in och blottar min verklighet
och här ligger jag
full av damm
och misstas för skräp

Bilden har inget med dikten att göra, förutom att jag tycker att de passar bra ihop … och att författaren till dikten är densamma som till boken.
